Hela världen är emot mig!

Okej då, kanske inte hela världen, jag har en tendens att överdriva eftersom jag just nu befinner mig i "allt är emot mig, det är mest synd om mig i hela världen"- stadiet! Ett plågsamt stadium att befinna sig i både för mig och för min direkta omgivning, som i detta fall är stackars Janne. Grejen är att jag inte förstår hur allt kan kännas så förbaskat motigt ibland bara? Vad jag än tar för mig så blir jag rastlös och vresig, det går liksom inte som jag vill med någonting. Jag har dock en teori om vad som kan ha utlöst den här vresigheten.

Det hela började klockan fyra i natt när min hjärna bestämde sig för att starta en konferens i ämnet "Sarahs nuvarande livssituation", uppenbarligen var detta ämne så omfattande att det tåldes att diskuteras ända fram till klockan sex på morgonen! Punkter på dagordningen (eller ska jag kanske säga nattordningen) var bland andra boendesituation, ekonomi, sommarjobb, sommarresor, inköp av hund, vilken ras i så fall, vad skulle den heta osv. osv. The list goes on and on and on! Jag tror egentligen inte att jag kom fram till något vettigt på någon av punkterna, utan det är stor risk att den här konferensen bara tagit en paus och fortsätter i natt igen, förhoppningsvis då med slutsatser och resultat av gårdagens diskussioner.

Denna nattliga konferens har i vilket fall som helst bidragit till att jag idag varit tröttare än tröttast och nu på kvällen vresigare än vresigast. Jag ser med stor förväntan fram emot morgondagen, den kan bara bli bättre. Stay positive!!