Trött.

Att jag är konstant trött och ofta yr och borta i huvudet, det är jag van vid, det är dessvärre mitt naturliga tillstånd. Men de senaste dagarna har tröttheten eskalerat och jag har utöver den haft ett ihållande tryck över bröstet och tungt att andas. När min vänstra arm domnade bort i söndagsnatt kände jag att det faktiskt fick vara nog. In till sjukhuset för att äntligen få svar på vad som är fel med mig. Trodde jag ja. Blodprover togs, blodtrycket mättes, lungor och hjärta lyssnades på och EKG utfördes, men hittade de något, nix. Jag är så frisk som man kan bli tydligen. Inte ens någon liten järnbrist eller liknande. Utmärkta värden och ett hjärta som slog på som det skulle. Skönt kan tyckas, men jag mår fortfarande inte bra. Trycket har inte lättat och tröttheten har definitivt inte avtagit. Kan jag lida av någon form av inbillningssjuka? Antagligen är det som jag alltid befarat, det sitter i psyket. Psykdoktorn nästa tack!